Symposium om perfekt i Indo-europeiska språk

Den 29 september till 1 oktober anordnas ett symposium på temat The Function and Semantics of the Perfect in Indo-European Languages av iranska Carina Jahani (iranska språk, Inst. för lingvistik och filologi), Thomas Jügel (Paris) och Robert Crellin (Cambridge). För grecister rekommenderas t.ex. bidragen av Eva-Carin Gerö och Silvia Luraghi. För program och abstracts, se symposiets hemsida.

Seminarium: Matthew Kinloch och Milan Vukašinović om historiografi och narratologi

Våra gästdoktorander Matthew Kinloch (Oxford) och Milan Vukašinović (Paris/Belgrad) presenterar sina projekt under titeln ”Historiography and narratology”. För att hinna med två presentationer med diskussion börjar vi kl. 13.15 och håller på fram till 16-tiden (med paus i mitten).

Tid: 22 september, kl. 13.15-16 (Obs sluttiden!)
Plats: 9-3042

Konferens: The Origins of Political Thought in Ancient Greece

Johan Tralau och Dimitrios Iordanoglou inom projektet The Origins of Political Philosophy in Ancient Greece arrangerar en konferens på projektets tema med bland andra Christian Meier och Paul Cartledge. För information om konferensen, kontalta Johan Tralau.

Tid: 22-24 september (se konferensrogrammet för detaljer)
Plats: Gyllenhjelmska biblioteket, Skytteanum

Many things ’began’ in ancient Greece. In the case of European civilisation, it is usually held that its tradition of political thought began in Greek culture. We will meet in Uppsala to address the question of beginnings – the origin of politics, political philosophy, and political thinking – in Greek antiquity, from its beginnings to the 4th century BC. Any question about the origin of a phenomenon presupposes an understanding, if only preliminary, of that phenomenon. If Plato marks this moment, as many standard accounts tell us, what is the new thing originating in the Athenian philosopher? Or, if we choose the historians as the starting point, or Ionian philosophy, or rhetoric, or the Sophists, or Tragedy, or even Homer, what is the beginning of political thought? Is it a set of techniques of argument? Is it certain topics? Or is it a particular historical context that makes it possible to speak of the ’beginning’ of political thinking? By asking the question about the origins of political thought in ancient Greece, we ask a historical question about a particular culture – but at the same time, we ask a question that serves the purpose of self-understanding, and of understanding different polities and different ages.

Svenskar i Konstantinopel under det långa 1700-talet

Vid det tvärvetenskapliga 1700-talsseminariet presenterar Karin Berner, Paula Henrikson och Joachim Östlund pågående arbeten om ”Svenskar i Konstantinopel under det långa 1700-talet”.

cp

När bröderna Gustaf Celsing (1723-1789) och Ulric Celsing (1731-1805) återvände till Sverige under 1770- och 80-talen från deras poster som sändebud i Konstantinopel tog de även med sig det arkiv som upprättades av deras fader Gustaf Celsing d.ä. (1679-1743). Detta omfattande och outnyttjade arkiv erbjuder spännande inblickar i en tid då relationen mellan Europa och Osmanska riket förändras på viktiga punkter. Historikern Joachim ÖSTLUNDS presentation tar upp exempel på möjliga svensk-osmanska forskningsteman såsom kunskapsförmedling, interaktion och olika typer av nätverk. – Historikern Karin BERNER talar om vardagen vid den svenska legationen i Konstantinopel och belyser de strategier som diplomater och annan personal vid legationen använde för att, på andra länders bekostnad, utöva inflytande vid Porten samt representera Sverige så väl som möjligt. – Litteraturvetaren Paula HENRIKSON kommer att presentera sin forskning kring 1820-talets svenska resenärer till östra Medelhavet. Fokus för hennes pågående forskningsprojekt är den grekisk-romerska traditionens betydelse för den litterära romantiken (i vid mening) i Sverige, inklusive svensk filhellenism. Därför kommer också resenärernas förbindelser med författare och förlag i Sverige att beröras.

Tid: 21 september, kl. 16.15-18
Plats: 16-0043 OBS! Ändrad lokal

Alla hjärtligt välkomna! Efter seminariet anordnas ett postseminarium.

LILAe Graduate Student Symposium

Torsdagen den 15 september arrangerar fakultetens litteraturvetenskapliga nätverk LILAe ett doktorandsymposium. Medverkar gör bl.a. vår doktorand Antonios Pontoropoulos:

lilaesep16

Welcome to the LILAe Graduate Student Symposium on Thursday, September 15.

Graduate students and recent PhDs from the Faculty of Languages will present and discuss their research in literary studies.

Keynote lecture: “Wandering and writing: Why walking helps us to think and write”
Tiina Rosenberg, Professor of Theatre Studies, Stockholm University

Languages: English and Swedish

Time: 9:30-16:00
Place: Engelska parken 7-0043 (9:30-12:30) and 16-3062 (13:30-16:00)

All are welcome!


> Program
> LILAe’s symposiesida

Seminarium: Anne Weddigen om Bryennios musikteori

Höstens första seminarium får vi besök av Anne Weddigen, doktorand i Reims (Frankrike), som besöker Uppsala för att undersöka en grekisk handskrift på Carolina Rediviva. Eftersom seminariet sker i samarbete med Insitutionen för musikvetenskap äger det rum på tisdagen den 6 september, kl. 13-15, i rum 2-0047 (F2). Anne beskriver själv sitt avhandlingsprojekt som följer.

Manuel Bryennius on ancient Greek music theory in Upsaliensis graecus 52

The aim of my PhD research is to offer a new critical edition of Manuel Bryennius’ Harmonica. Written around 1300 AD, this theoretical treatise on the science of harmonics is at the same time a compendium of all sources on Ancient Greek Music that were available at that time, and an attempt, not always very convincing, to unite classical Greek and Byzantine musical thinking.

Two editions of this text exist to date. The editio princeps we owe to the mathematician John Wallis was published 1699 in England. It is based on three Oxfordian manuscripts. The second edition (1970) by G. H. Jonker, is merely the sum of corrections to Wallis’ text taken from a wider range of manuscripts. But as the editor himself states, he had no intention to explore the history of this text’s transmission, nor to establish any links between the different branches of the manuscripts. This gap needs to be filled, and the history of reading and understanding Manuel Bryennius in the western world is still to be written.

Especially in the 16th and 17th centuries, the Harmonica was copied a lot, and considered more or less as a complete handbook of Greek mathematical harmonics. The manuscript kept at the university library of Uppsala has not been studied by any of the previous editors. It is a late copy, which may make it irrelevant for the text itself. Nevertheless, it is the only copy related to Sweden, and therefore a valuable link between the scholars of Northern Europe. Given that Marcus Meibom, a Danish scholar who made the first attempt in 1651 to publish an editio princeps with Latin translation, was related to the court of Queen Christina, it is possible that links between this manuscript and the Leiden copies may be found.

Workshop om Onuphrios

Bildresultat för onuphriusPå fredag (2/9) arrangerar Karine Åkerman Sarkisian vid Institutionen för moderna språk workshopen The Onuphrios narrative in East and West – the hagiographic and iconographic traditions of the Byzantine vita of St Onuphrios. Workshopen kommer att äga rum i 16-3061, med start 10.15. Två av talarna är grekiskans Ewa Balicka-Witakowska och Johan Heldt. Program finns här. Den som vill ha ytterligare information kan kontakta Karine Åkerman Sarkisian.

Internationell kurs i Rom och Athen 7-22 november 2016

De nederländska och svenska instituten i Rom och Athen ger i samarbete kursen Confronting the Classics: The Ancient Past in Modern Rome & Athens. Se beskrivningen av kursen nedan. Mer information finns på SIR och SIA. Observera att sista dag för ansökan är den 31 augusti):

Confronting the Classics. The Ancient Past in Modern Rome & Athens, International course in Rome and Athens, Nov 7-22, 2016

Rom och Athen har länge utövat ett dominerande inflytande på västerländska världsbilder. De två städerna anses ofta  vara  västerlandets  vagga,  katalysatorer  av  konst,  filosofi  och  civilisation,  tidlösa  representanter  för såväl demokrati som imperium. Samtidigt är både Rom och Athen huvudstäder i två relativt sett unga nationer med en turbulent modern historia. Vilken roll spelar uppfattningar av antiken i dessa moderna sammanhang? Denna tvärvetenskapliga kurs jämför Rom med Athen och möter på så vis det antika arvet och det ”klassiska” i samtiden. Genom en veckas diskussioner och undervisning i vardera stad utforskar vi det antika arvets internationella dragningskraft från 1700-talets Grand Tour till dagens massturism. Vi undersöker arkeologins inverkan på och samspel med samtida urbana landskap, och analyserar politiska användningar av ”klassiska” förebilder och det antika förflutna, från Napoleon till EU.

Kursen ges som ett samarbete mellan de nederländska och de svenska instituten i Rom och Athen (KNIR, NIA, SIR, SIA). De holländska studenterna antas separat av sina respektive institut. Denna utlysning avser de svenska studieplatserna. Kursen går 7-22 november 2016 (perioden 7-14 november tillbringas i Rom och 15-22 november i Athen). Kursarbetet motsvarar 7,5 ECTS. Kursen är öppen för deltagare från alla fakulteter, men kursdeltagarna bör undersöka möjligheterna för kursens tillgodoräknande vid sina respektive institutioner. Kursen innehåller diskussionsämnen som spänner över nationalistiska, totalitära och universella narrativ. Den utmanar olika användningsområden av antiken: bevarandestrategier, rekonstruktioner och musealisering av ”klassiskt” kulturarv.

Kursens svenska deltagare erbjuds boende utan kostnad på de svenska instituten i Rom och Athen samt ett mindre stipendium från föreningen Svenska Rominstitutets vänner som bidrag till resor och levnadsomkostnader. Det totala antalet kursdeltagare från svenska universitet och högskolor är begränsat till sex personer. Efter framgångsrikt genomförd kurs utfärdas ett intyg gällande omfattning, kursarbete och omdöme. För tillträde till kursen krävs kandidatexamen (180 hp) i humaniora alternativt minst fil. kand-examen (120 p). Ansökan sker genom bifogad blankett (delvis på engelska) och ett motivationsbrev (på engelska), i vilket den sökande beskriver sitt intresse för ämnesområdet samt hur kursen passar in i hans/hennes utbildningsgång. Ansökan skickas som ett dokument med e- post till info[at]isvroma.org senast den 31 augusti 2016. För vidare upplysningar kontakta Frederick.Whitling[at]eui.eu.

Kursarbetet sker genomgående på engelska, och baseras på:

  • individuella studier av kursmaterial och förberedande uppgift (1 ECTS)
  • intensivt kursarbete i Rom och Athen (två veckor): aktivt deltagande, två presentationer (en i Rom, en i Athen) och preliminärt uppsatsutkast/synopsis (3 ECTS)
  • avslutande uppsats med inlämning efter kursperioden, ca 8000 ord (3,5 ECTS)