Att spåra förbindelser

Forskningsprogrammet Att spåra förbindelser: den bysantinska berättarvärlden på grekiska, arabiska, georgiska och fornkyrkoslaviska (ca 950–ca 1100) (eng.: Retracing Connections: Byzantine Storyworlds in Greek, Arabic, Georgian, and Old Slavonic (c. 950–c. 1100)) har beviljats finansiering från Riksbankens Jubileumsfond. Huvudsökande är vår professor, Ingela Nilsson, och det är ett projekt av enorma proportioner: 39 miljoner kr i anslag, en löptid på åtta år och ett internationellt forskarteam på över tio personer från olika discipliner. Vi är förstås oerhört glada inom uppsalagrekiskan och ser fram emot många gästforskare, konferenser, seminarier, kurser och diskussioner under de kommande åren!

Den svenska sammanfattningen av projektet lyder:

Under det långa tusentalet (ca 950-ca 1100 v.t.) uppstod i den ’bysantinska’ världen ett antal kärnberättelser som utgör basen för det vi idag kallar kristen ortodox kultur. En del var gamla berättelser som systematiskt kodifierades eller skrevs om, andra var nya eller lånades in från andra traditioner. De handlade om helgon och vanliga människor, om hjältar och djävlar, om intellektuella och dårar, placerade i bekanta sociala sammanhang eller i olika fantasilandskap. Dessa berättarvärldar korsade sekulära och religiösa gränser, omfattade både skrift- och bildkonst och involverade en mängd olika grupper, från aristokratiska miljöer till den gängse kyrkobesökaren eller skoleleven. Viktigt är att dessa berättarvärldar blev föremål för intensiv översättningsaktivitet, både från och till språken som användes av bysantinska eller ’bysantiniserande’ kristna: grekiska, arabiska, georgiska och fornkyrkoslaviska. Syftet med föreliggande program är att återuppliva, bevara och tillgängliggöra denna inflytelserika men försummade kulturella produktion. Vi vill studera den som en integrerad enhet ur tre olika perspektiv: a) berättande och modern narratologi; b) översättning och omskrivning mellan olika språk; c) medeltida bok-, skriv- och framförandekulturer. Genom att fokusera på dessa fyra huvudsakliga sammanflätade traditioner vill vi belysa de rika men komplexa mekanismer genom vilka bysantinska berättarvärldar uppstod och kom att bli tongivande under århundraden.

 

Publicerat i Övrigt | Etiketter | Lämna en kommentar

Matthew Simonton om hellenistiska demagoger

Uppsalagrekiskan får  besök av Matthew Simonton, associate professor i antik historia vid Arizona State University och författare till Classical Greek Oligarchy: A Political History, som kommer att föreläsa över ämnet Populism and Popular Culture: Contemporary Theory and the Study of Ancient Greek Demagoguery.

Tid: måndag 30 september, kl. 16–18
Plats: Engelska parken, sal 2-0022

Föreläsningen är öppen för alla intresserade!

På tisdagen framträder Simonton dessutom vid det högre seminariet i grekiska, under rubriken Democracy and Demagoguery in an Early Hellenistic Polis: The Case of Telos.

Tid: tisdag 1 oktober, kl. 13–15
Plats: Engelska parken, sal 9-2029

Varmt välkomna!

Publicerat i Seminarier & föreläsningar | Lämna en kommentar

Antonios Pontoropoulos disputerar på Filostratos’ erotiska brev

lördagen den 21 september försvarar Antonios Pontoropoulos sin avhandling Erotic Language and Representations of Desire in the Philostratean Erotic Letters.

Opponent är Owen Hodkinson (Leeds).

Tid: lördag 21 september, kl. 14.15
Plats: Humanistiska teatern, Engelska parken

Publicerat i Disputationer | Lämna en kommentar

Ny biografi över Gudmund Björck

Professor emeritus i grekiska, Jan Fredrik Kindstrand, har gett ut en biografi över sin företrädare Gudmund Björck: Gudmund Björck 1905–1955: Professor i grekiska språket och litteraturen. En biografi. Boken beskrivs på följande sätt:

Gudmund Björck var professor i grekiska språket och litteraturen vid Uppsala universitet under perioden 1946–1955. Han gick bort hastigt och oväntat, men hans anförvanter, talrika vänner och kolleger samt elever bevarade ett ljust minne av honom. Denna skrift har som sitt mål att ge en så fullständig bild av hans liv och verksamhet som materialet medger. Vi möter sålunda forskaren och läraren, den under beredskapsåren politiskt aktive som övergick till att bli en kritisk betraktare, kulturskribenten som författade eleganta artiklar om litteratur, den trägne medarbetaren i att återskapa den klassiska filologiens internationella samarbetsformer. Ett försök har också gjorts att fånga Gudmund Björcks personlighet med dess olika sidor. Hans stilistiska mästerskap belyses genom talrika citat hämtade från såväl tidningsartiklar som från tidigare opublicerat material såsom brev och dagböcker.

Publicerat i Publikationer | Lämna en kommentar

Ingela Nilsson tilldelas Thuréuspriset

Ingela Nilsson, vår professor i grekiska ssk bysantinsk grekiska, har tilldelats Kungliga Vetenskaps-Societetens Thuréus-pris ”för hennes nydanande bysantinska studier kring språk och sensualitet, relationen mellan ord och bild, och mellan historieskrivning och fiktion”.

Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala grundades 1710 och är Sverige äldsta vetenskapsakademi. Det är en fortfarande aktiv och engagerad akademi som bland annat stödjer svensk forskning av högsta kvalitet genom att dela ut priser och belöningar till förtjänta forskare.

I anslutning till prisutdelningen den 3 september kl. 09.00-12.00 i Sal IX i Universitetshuset håller Ingela ett föredrag: En grekisk översättning av en fransk roman – eller? Om möten över kulturgränser under medeltiden.

Publicerat i Övrigt | Lämna en kommentar

Christian Høgel gästprofessor i Uppsala

Grekiskan i Uppsala har glädjen att välkomna Christian Høgel (Syddansk universitet, Odense) som gästprofessor under de närmaste åren. Christian startade sin vistelse här redan i våras när han bl.a. deltog i temadagen om Konstantin VII. I höst kommer Christian bland annat att hålla i ett textseminarium för våra studenter på temat Rejse og viden i anden sofistik og senere græsk litteratur. Vi ställde några frågor till Christian:

  1. Vad har du för bakgrund som lärare och forskare?

Min familiemæssige baggrund er skolefolk, og jeg er opvokset med en klar forståelse af pædagogikkens betydning. Jeg var heldig at kunne få græsk og latin i gymnasiet og uddannede mig derefter inden for klassisk filologi (og spansk) på Københavns Universitet. Efter længere tids søgen fik jeg mulighed for at tage doktorgrad/PhD på Universitetet i Bergen. Allerede før dette underviste jeg mange steder, og det var egentlig kun tilfældighed – og kun fordi jeg dermed kunne kombinere forskning og undervisning – at jeg endte med ansættelse på universitetet. Mit tværkulturelle blik på verden er – tror jeg – i høj grad formet af en sydamerikansk barndom.

  1. Vad är du särskilt intresserad av just nu?

En overordnet interesse for hagiografiens litterære form og store betydning for senere/moderne litteratur har bragt mig på sporet af den udveksling der finder sted mellem græsk og georgisk i årtierne omkring år 1000. Jeg kæmper derfor med at lære georgisk. Jeg har tidligere set at herlige overraskelser kan dukke op når man kigger på oversættelser, altså når man undersøger hvilke tiltage oversættere gør for at viderebringe det de finder vigtigt og interessant i en tekst. Dette har jeg undersøgt i forbindelse den tidlige græske oversættelse (før år 870) af Koranen. Også i den sammenhæng arbejdede jeg med et sprog – græsk – som jeg kendte godt og et andet – arabisk – som jeg havde tilkæmpet mig læsefærdigheder i. Jeg ser oversættelse som del af den omskrivning der til stadighed pågår, og i et longue durée-perspektiv er det omskrivning/oversættelse der gør at vi kan genopdage hagiografiske træk i moderne romaner af fx George Eliot, Dostojevskij eller Thomas Mann.

  1. Har du några särskilda idéer för samarbetet med Uppsala?

Jeg håber meget på samarbejde på tværs af fag- og sproggrænser, og at jeg kan undervise i nogle af de tekster jeg til dagligt arbejder med, fx Barlaam og Ioasaph-historien, som er Buddha-fortællingen i den form den får i sin vandring mod vest, hvor den bliver til en kristen helgenbiografi. Uppsala har en meget stærk sproglig profil, som jeg håber jeg kan passe ind. Det samme gælder litteraturforskning, hvor jeg mener middelalderlitteraturen, og ikke mindst den byzantinske, har meget at byde på. Og så bliver det jo under alle omstændigheder herligt at være i en sammenhæng med så stærke kræfter med speciale i græsk litteratur gennem et par årtusinder.

Publicerat i Övrigt | Lämna en kommentar

Erik Bengtson om doxa och episteme

Nästa vecka får vi besök av Erik Bengtson vid avdelningen för retorik, som lägger fram en delvis reviderad version av första delen av den avhandling han disputerade på tidigare i våras.

OBS! Eftersom vår ordinarie seminariedag nästa vecka ligger på en helgdag kommer seminariet att hållas på onsdagen.

Tid: onsdagen den 29 maj, kl. 13–15
Plats: 9-3042

Alla intresserade är välkomna, och den som önskar ta del av materialet ombeds kontakta Erik eller David.

Publicerat i Seminarier & föreläsningar | Lämna en kommentar

Eric Cullhed om ἀταλός och danstävlingen på Dipylonkannan

Eric Cullhed presenterar pågående forskning i form av artikeln ”The meaning of ἀταλός and the dance contest announced on the Dipylon oinochoē”.

Tid: torsdagen den 23 maj, kl. 13–15
Plats: 9-3042

Den som önskar ta del av materialet ombeds kontakta Eric eller David.

Varmt välkomna!

Publicerat i Seminarier & föreläsningar | Lämna en kommentar

Temaeftermiddag: Konstantin VII och hans tid

Konstantin VII, bysantinsk kejsare mellan 913 och 959, är känd för sitt arbete med att  samla och systematisera sin tids kultur, litteratur och traditioner. Handböcker och antologier publicerades i hans namn och han initierade och gav kejserligt stöd åt flera större projekt i samma anda. Under en temaeftermiddag belyser Christian Høgel och Pia Carolla i två föreläsningar Konstantins verksamhet och det litterära klimatet i hans tid.

Christian Høgel (Syddansk universitet/Uppsala universitet): Hagiographical discourse in the reign of Constantine VII Porphyrogennetos. From the Mandylion to Theoktiste of Lesbos

> The imperially commissioned literary activities of the Macedonian renaissance have often been characterized as encyclopedic. Even the hagiographical activities (primarily the composition of the synaxarion and the Metaphrastic menologion) have received this epithet. And even if rewriting saints’ lives is very different from assembling knowledge on warfare and diplomacy, administration and other knowledge closely tied to running an empire, even the hagiographical writings may be seen in this light. Only this requires taking into account the profound changes that took place in the utterances of emperors in the course of the tenth century. The sermons of Leo VI set a completely new – wise and pious – tone for the pronouncements made by an emperor. The reign of his son, Constantine VII Porphyrogenntos, became a scene of hagiographical experiments, resulting in a literary masterpiece of hagiography, the Life of Theoktiste of Lesbos, which will here be read in light of this development.

Pia Carolla (Università di Genova): Appropriation or Incorporation? A New Perspective on the Proem of Constantine VII Porphyrogennetos’ Excerpta

> The impressive Byzantine historical collection from 10th century commonly named “Excerpta Historica Constantiniana” has been living a revival of interest. Despite its fragmentary and poorly attested tradition (or maybe exactly for this reason), speculation is going on about this huge enterprise of extracting whatever useful text from the Greek historiography about Rome and re-collecting the excerpts which spanned more than one thousand years of Roman history, from Polybius to George the Monk. The seminar shows a taste of the new critical edition of the Excerpta de Legationibus Romanorum (ELR), the first edition to take into account all the preserved manuscripts, and is going to focus on a surprising lexical feature which sheds light onto the perspective of the emperor – and can shed it onto ours as well.

Tid: tisdag 21 maj, kl. 13–16.30
Plats: 7-0017

Ungefärliga hållpunkter: 13.15–13.45 David Westberg (Inledning) | 13.45–14.45 Christian Høgel | 14.45–15.00 Paus | 15.00–16.00 Pia Carolla | 16.00–16.30 avslutande frågor och diskussion.

Alla intresserade är varmt välkomna!

Publicerat i Seminarier & föreläsningar | 1 kommentar

Eka Tchkoidze om Georgisk hagiografi

Eka Tchkoidze (Tbilisi) gästar grekiska seminariet för en presentation på ämnet strukturer och motiv i georgisk hagiografi och dess kopplingar till bysantinsk hagiografi.

Eka Tchkoidze är Associate Professor of History, School of Arts and Sciences, Ilia State University, Tbilisi, Georgia och Erasmus+ fellow vid Historiska institutionen.

Tid: torsdag 16 maj, kl. 13–15
Plats: 9-3042

Alla intresserade är varmt välkomna.

Eka kommer också att hålla ett seminarium om Batumi vid Svarta havet under 1800-talet vid Historiska institutionen.

Publicerat i Seminarier & föreläsningar | Lämna en kommentar