Om grekiska och bysantinologi

Ämnet grekiska rymmer traditionellt studiet av det grekiska språket och litteraturen från äldsta tid till senantikens slut (från ca 700 f.Kr. till 500-talet e.Kr.). Texter på grekiska från den efterföljande perioden (från 500-talet till Konstantinopels fall 1453) faller oftast inom ramen för ämnet bysantinologi.

47971_Erekteion2Vid Uppsala universitet representerar dessa båda ämnen numera snarast två olika inriktningar av grekiska med fokus på språkets tidigare resp. senare utvecklingsfas. Gränsen mellan de båda inriktningarna är ofta svår att dra, vilket de två senaste avhandlingarna i ämnet också visar: dels en bokhistorisk studie av codex Upsaliensis Graecus 8, en handskrift innehållande såväl antika som bysantinska texter men kopierad efter Konstantinopels fall (alltså egentligen ett efterbysantinskt verk men med stor relevans för grecister inriktade på tidigare perioder), dels en studie av Gazaskolans retoriska verksamhet decennierna runt år 500 e.Kr., en period präglad av övergången från antik till medeltid. Samma svårigheter med gränsdragningar uppstår vad gäller den senantika perioden, och medan doktorander förutsätts välja en speciell inriktning mot antik eller bysantinsk grekiska ägnar sig flera forskare åt båda perioderna.

Metodologiskt representeras flertalet inriktningar i Uppsala, såväl textkritik och litteraturvetenskap som språkhistoria och kodikologi. Inom bysantinologin ryms också mer tvärvetenskapliga ämnen som konstvetenskap, kulturhistoria och receptionsstudier, samtliga viktiga komplement till ämnet grekiska som helhet. Pågående textkritiska projekt spänner över en lång tidsperiod, från kejsartid och senantik till mellan- och senbysantinsk tid. En rad studier (främst textutgivning) av bysantinska hagiografiska texter har genom åren bedrivits Uppsala, och denna tradition fortsätter, men det pågår också arbete med nya metoder för både digital textkritisk utgivning och katalogisering av medeltida handskrifter. Samma vidd uppvisas inom litterära och språkliga studier, där forskning pågår på antikt, senantikt och bysantinskt material. Några projekt fokuserar på receptionsestetiska aspekter av antikt eller bysantinskt material, medan andra gränsar mot kultur- eller mentalitetshistoria. Konstvetenskapliga projekt bedrivs företrädesvis på etiopiskt, koptiskt och syriskt material, med en viss tyngdpunkt på illustrerade handskrifter och väggmålningar. Större arbeten inom ämnet publiceras i serierna Studia Graeca Upsaliensia resp. Studia Byzantina Upsaliensia.

Kontakt: grekiska@lingfil.uu.se